Utredning om framtidens förskole- och skolstruktur

Nybro kommun genomför en utredning om förskolornas och skolornas framtida struktur eftersom antalet barn och unga minskar – både i kommunen och i Sverige. Nybro kommun beräknas tappa 19,3% i åldersgruppen 1-5 år, och 13,8% i åldersgruppen 6-15 år fram till år 2032. Kommunfullmäktige har därför gett lärande- och kulturförvaltningen i uppdrag att se över hur förskolor och skolor bäst organiseras för att möta dessa förändringar. Målet är att använda resurserna effektivt och säkerställa att alla barn och elever får en likvärdig och kvalitativ utbildning.

Befolkningsprognos

Antal barn och elever per förskola/skola

I graferna ser du hur många barn och elever varje förskola och skola har idag. Du kan också se alla grafer i denna PDF.

Klicka på bilderna för att se dem i helskärm.

Antal inskrivna barn per förskola

Grafen visar antalet inskrivna barn per förskola i Nybro kommun den 14 november 2025, och jämför olika förskolor samt hur många avdelningar varje har. Det finns stor variation i storlek mellan förskolorna. De största förskolorna har många avdelningar och över 100 barn, medan de minsta har under 25 barn och en avdelning.

Antal elever per skola f-6

Grafen visar antalet elever per skola i Nybro kommun för årskurserna F–6 den 1 oktober 2025, uppdelat per årskurs. Det finns stor variation i elevantal mellan skolorna. Några skolor har mycket små elevgrupper, medan andra har två eller i enstaka fall, tre paralleller.

Antal elever per skola 7-9

Grafen visar antalet elever per skola i årskurserna 7–9 i Nybro kommun den 1 oktober 2025, uppdelat per årskurs. Paradiset och Madesjö är de två stora högstadieskolorna, med över 300 elever vardera totalt. Alsterbro har mycket små elevgrupper.

Antal folkbokförda barn per geografiskt område

Grafen visar antalet folkbokförda barn per geografiskt område i Nybro kommun, födda mellan 2020 och 2024. Det finns stora skillnader i födelsetal mellan områden, vilket påverkar framtida behov av förskole- och skolplatser.

Klicka på bilden för att se den i helskärm.

Grafen visar antalet folkbokförda barn per geografiskt område i Nybro kommun, födda mellan 2020 och 2024. Det finns stora skillnader i födelsetal mellan områden, vilket påverkar framtida behov av förskole- och skolplatser.

Nybro kommun beräknas tappa 19,3% i åldersgruppen 1-5 år, och 13,8% i åldersgruppen 6-15 år fram till år 2032.

Befolkningsprognos

Kommunfullmäktige angav i kommunplan KS-2024-9 uppdrag om att:

”Se över nuvarande förskole- och skolstruktur utifrån demografi, effektivitet och kvalitet”.

Under 2025 tillsattes en arbetsgrupp med tjänstepersoner från olika förvaltningar och bolag. Gruppen har tagit fram två förslag på hur förskole- och skolstrukturen kan se ut i framtiden. Förslagen presenteras först i lärandenämnden, för att därefter skickas vidare för slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige.

Förslaget ska också ta hänsyn till kommunens långsiktiga planering, till exempel förslagen på serviceorter i förslaget till ny översiktsplan.

Förskole- och skolutredningen har tagit fram två förslag som redovisas översiktligt nedan.

Hela utredningen finns här

Klicka på bilderna för att se dem i helskärm.

Förslag för organisation för förskolor i förslag A och B

Förslagen till organisation för förskolor är desamma i båda förslagen.

Förskolor som behålls i nuvarande form:

• Alsterbro
• Orrefors
• Örsjö
• Guldgruvan
• Madesjö
• Nygården
• Ljunghaga
• Vitsippan

Förskolor som föreslås samordnas med en närliggande förskola och avvecklas:

• Bäckebo
• Flerohopp
• Kristvallabrunn

Förskola som föreslås samordnas med närliggande förskola i steg 2 tidigast hösten 2027 då samordning bedöms möjlig.​

• Hanemålagården

Förslag för organisation för grundskolor i förslag A

Grundskola som är kvar i nuvarande form eller får ett förändrat innehåll i förslag A:

• Orrefors skola F-6
• Alsterbro skola F-6
• Fagerslättsskolan 7-9
• Madesjöskolan F-6 (bedrivs i lokalerna för åk 4-6 och 7-9 och lokalerna för åk F-3 och Fritidshemmet Pampen lämnas).
• Västerängsskolan F-6
• Paradisskolan F-6
• Paradisskolan 7-9
• Anpassad grundskola Paradisskolan
• Hanemålaskolan F-6
• Anpassad grundskola Hanemålaskolan
• Örsjö skola F-6

Grundskola eller del av grundskola som samordnas med en annan skola och avvecklas i förslag A:

• Flerohopp skola F-6 (till Orrefors skola F-6)
• Madesjöskolan 7-9 (till Fagerslättsskolan 7-9)
• Alsterbro skola 7-9 (till Fagerslättsskolan 7-9)
• Fagerslättsskolan F-6 (till F-6 skola i tätorten)
• Kristvallabrunn skola F-6 (till Hanemålaskolan F-6)

Förslag för organisation för grundskolor i förslag B

Grundskola som är kvar i nuvarande form eller får ett förändrat innehåll i förslag B:

• Orrefors skola F-6
• Alsterbro skola F-6
• Fagerslättsskolan F-3
• Madesjöskolan 4-6
• Madesjöskolan 7-9
• Västerängsskolan F-6
• Paradisskolan 7-9
• Anpassad grundskola Paradisskolan
• Hanemålaskolan F-6
• Anpassad grundskola Hanemålaskolan
• Örsjö skola F-6

Grundskola eller del av grundskola som samordnas med en annan skola och avvecklas i förslag B:

• Flerohopp skola F-6 (till Orrefors skola F-6)
• Madesjöskolan F-3 (till Fagerslättsskolan F-3)
• Alsterbro skola 7-9 (till Madesjöskolan 7-9)
• Fagerslättsskolan 4-6 (till Madesjöskolan 4-6)
• Kristvallabrunn skola F-6 (till Fagerslättsskolan F-3 och Madesjöskolan 4-6)
• Paradisskolan F-6 (till F-6 skola i tätorten)

Målet med utredningen är att skapa en likvärdig förskola och skola där alla barn och elever har samma goda möjligheter, oavsett var de bor eller vilka behov de har. Eftersom Nybro idag har fler förskolor och skolor än vad kommunen har råd med, behöver resurserna användas smartare – mer pengar ska gå till undervisning och mindre till lokaler och andra kostnader. Utredningen undersöker bland annat nuvarande och framtida antal barn, lokalernas ändamålsenlighet, underhållsbehov, energiförbrukning och geografisk placering, för att hitta den bästa lösningen för barnens och elevernas undervisning.

Lärandenämnden behandlade den 28 januari förskole- och skolstrukturutredningen. Under mötet presenterade tre politiska partikonstellationer egna förslag – majoriteten (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet), Blå unionen (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna), och Sverigedemokraterna. Eftersom förslagen saknade barnkonsekvensanalyser och i ett fall ekonomiska beräkningar valde nämnden att återremittera ärendet.

Återremissen innebär att förvaltningen nu ska ta fram kompletterande underlag för alla tre politiska förslag. Det inkluderar ekonomiska analyser, konsekvensbeskrivningar och en barnkonsekvensanalys per förslag. Arbetet beräknas ta cirka 3–6 månader, främst på grund av att nya lokalprogram behöver tas fram innan kostnader kan räknas av NBAB.

Eftersom en återremiss innebär ett fortsatt utredningsarbete skjuts beslutsdatumet framåt. Ett nytt datum för politisk behandling kan sättas först när förvaltningen är klar med de efterfrågade kompletteringarna.

Den tidigare tidsplanen – med beslut i kommunfullmäktige den 16 mars – gäller därför inte längre.

Vi har utgått från erfarenhet, forskning och skollagen. Skollagen säger att alla barn ska ha lika tillgång till bra undervisning. För att det ska fungera måste det finnas behöriga lärare i alla ämnen. Därför har vi undersökt hur många lärare som behövs för att ge bra undervisning. Som ett exempel har en lärare i årskurs 4-6 i snitt behörighet i 4-6 ämnen. Då behövs det ungefär fyra lärare för att kunna ha behöriga lärare i alla ämnen. Om en skola blir alltför liten till elevantal så är det därför svårt att ge alla elever en bra undervisning.

Vi har haft barnperspektivet med hela tiden. Vi använder barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser kommer att finnas när nämnden fattar beslut i januari.

Barnkonsekvensanalys gällande förskole- och skolstruktursutredning

Uppdraget för utredningen har varit att ta fram en plan för lokalisering av förskolor och skolor i kommunen, med utgångspunkt i demografi, effektivitet och kvalitet.

Utredningen har samtidigt följt arbetet med en ny översiktsplan för Nybro kommun. Där är förslaget att Alsterbro, Orrefors och Örsjö blir så kallade serviceorter. En serviceort är en knutpunkt för servicefunktioner för respektive kommundel. Tanken är att handel, kommunikationer och kommunal service i första hand samlas till orterna som är utpekade som serviceorter. Därför har utredningen fokuserat på att kunna bibehålla förskolor och skola F-6 på serviceorterna.

Vi förstår att förskolor och skolor är viktiga för landsbygden. Samtidigt finns ju förskolorna och skolorna för barnen och eleverna. Lärandeförvaltningens uppdrag är att skapa en så bra trygghet och undervisning som möjligt. Då är det viktigt att vi kan satsa våra pengar på undervisning istället för lokalkostnader.

Bäckebo förskola

Bäckebo förskola är liten och ligger ensam. Det gör att personalen ofta jobbar själva, vilket kan bli stressigt och sårbart om någon är sjuk. Det är också svårt att dela resurser med andra. Alsterbro förskola är större, renoverad 2016 och har plats för 50 barn. Där kan vi ha två avdelningar och bättre samarbete mellan personalen. Det ger högre kvalitet för barnen.

Kristvalla förskola

Förslaget är att Kristvallabrunns skola läggs ner på grund av lågt elevantal. Då försvinner samordningsvinsterna mellan förskola och skola, ensamarbetet ökar och det blir svårt att dela resurser med andra. Kristvallabrunns förskola kan tyvärr inte bli kostnadseffektiv för det är för få med 20 platser.

Arbetet har pågått länge. Utredningar kring antalet skolor har pågått under flera mandatperioder. Eftersom målet är att Nybro kommun ska ha en skola som håller hög kvalitet är vi måna om att vi ska nå dit snabbare än man tidigare jobbat, så att så många barn som möjligt får ta del av en bättre lärmiljö.

Nybyggda förskolan Nygården ersatte förskolorna Högaberg och Gammelgården. Västerängsskolans lokaler från 1958 rivdes eftersom de var slitna. Nya Västerängskolan har plats för två paralleller vilket var en utökning med en parallell.

När beslut togs om satsningarna var det för att de gamla byggnaderna var slitna. Prognoserna för barn- och elevantal visade då på en ökning i centrala Nybro. Sommarens 2024 kom SKR (Sveriges kommuner och regioner) med nya prognoser. De visade på ett kraftigt minskat barnafödande och ett minskat flyktingmottagande, invandring och anhöriginvandring. Tillsammans innebär detta kraftigt minskat barn och elevantal i förskola och skola över hela landet.  Då var byggnationen av Nygården redan igång och projekteringen av Västerängsskolan hade också redan startat.

Det finns inga exakta beräkningar för vad skolskjutsen kommer att kosta i de två olika förslagen i skolstrukturutredningen. De skolskjutsenheter som berörs har redan idag många elever som åker skolskjuts. Bussar är därför redan upphandlade och kostar pengar. Flera elever åker också med vanliga busslinjer. Framtida kostnader beror också på vilka avtal man skriver vid nästa upphandling.

Forskning visar att klasstorlek har liten betydelse för hur bra eleverna lyckas i skolan. Om större klasser skulle ge mer stress eller sämre studiero, borde det synas i resultaten – men det gör det inte.

Det är sammansättningen av gruppen, inte storleken, samt hur undervisningen organiseras av och leds av läraren som skapar förutsättningar för skolframgång.

Erfarenheter från våra elevenkäter visar också att det inte finns något samband mellan skolans storlek och trygghet eller studiero.

Om en elev har fått en skolplacering kan vi enligt skollagen (10 kap. 31§) inte flytta eleven, så länge skolan och årskursen finns kvar. Om en skola stängs försvinner elevens placering. Då får vårdnadshavaren välja ny skola. Placeringen sker då enligt närhetsprincipen.

Vi förstår att förslaget väcker oro. Barnens trygghet och bra undervisning är alltid viktigast. Om förslaget blir verklighet kommer båda skolorna finnas kvar, men de första fyra åren (F–3) blir på Fagerslättsskolan och årskurs 4-6 på Madesjöskolan. Forskning visar att blandade grupper ger bra förutsättningar för lärande. Vi arbetar aktivt med trygghet och studiero på alla skolor. Alla kan känna sig trygga med att sitt barn får en bra utbildning och en säker miljö, oavsett vilken skola hen går på. Samordningsvinster med att använda sig av behöriga lärare ger större möjlighet när man arbetar stadieindelat och leder till mer likvärdig undervisning och högre kvalitet för barnen.

Varken förskolan eller grundskolan använder upptagningsområden för att fördela barn / elever.
I förskolan kan en förälder välja vilken förskola som föräldern själv önskar i mån av plats. Här styr tiden för ansökan vilket barn som får plats på en förskola.
I grundskolan så styr den Relativa närhetsprincipen vilket barn som har rätt till vilken skola. Läs mer om hur fördelningen ser ut här:  https://nybro.se/utbildning-barnomsorg/grundskola/forskoleklass/
Har en elev längre än;
• 3,0 km för elev i förskoleklass
• 3,0 km för elev i årskurs 1-3
• 4,0 km för elev i årskurs 4‐6
• 5,0 km för elev i årskurs 7‐9
• 6,0 km för elev i gymnasieskola
till sin närmaste skola har eleven rätt till kostnadsfri skolskjuts.

Skolskjutskarta samt skolskjutsreglemente finns också på sidan för förskoleklass

Barn och elever har genom barngrupper, elevråd och ungdomsråd fått vara delaktiga genom att besvara följande frågor:

1. Vad är viktigt för att du ska klara skolarbetet?
2. Vad är viktigt för att du ska känna dig trygg?
3. Vad är viktigt för att du ska känna arbetsro?

Det barn och elever framhäver som viktigt för att kunna klara skolarbetet är en trygg miljö där eleverna känner att de har kompetenta, engagerade, motiverade och tydliga lärare som är närvarande. Samt att de får en lagom arbetsbelastning och där möjlighet till variation och pauser ges.

Gällande tryggheten ger eleverna uttryck för ett behov av respektfullt bemötande, med tydliga regler och en miljö där alla känner sig sedda och välkomna. Att ha någon att prata med, att mobbning inte tillåts och att alla behandlas rättvist.

För att skapa arbetsro ser eleverna det som viktigt att lärarna tar ansvar för att minimera störande moment, det vill säga att alla följer reglerna och visar respekt. Även små klasser och frisk luft lyfts som viktiga aspekter att ta hänsyn till.

Personal inom skola har getts möjlighet att reflektera och dela med sig av sina tankar och funderingar utifrån likande frågor som vårdnadshavarna.

• Vilka tankar får ni när vi ser en stor elevtalsminskning i prognosen för de kommande åren samt att SKR:s prislappsmodell visar på att vi redan nu har för många skolor i Nybro kommun?
• Vilka förutsättningar bedömer ni behövs för att uppnå en god kvalitet i undervisningen?
• Vilka förutsättningar bedömer ni behövs för att uppnå god social utveckling för eleverna?

Personal ger uttryck för en stor oro och osäkerhet kring framtiden när det gäller elevtalsminskningen. Även här finns en förståelse för de ekonomiska utmaningarna och behovet av att tänka nytt kring skolstruktur och integration.

Många betonar vikten av trygghet, närhet och långsiktighet – och att beslut måste tas med hänsyn till både ekonomi och barnens bästa. Vidare betonar man vikten av att god kvalitet i undervisningen bygger på lagom stora grupper, hög personaltäthet, kompetent och engagerad personal. Även att det finns tillgång till stödresurser och läromedel samt tid för planering och kollegialt lärande.

Vad det gäller förutsättningar för social utveckling hos barn och elever så anser personalen att det krävs en trygg och inkluderande miljö, närvarande vuxna som är goda förebilder samt ett kontinuerligt och kvalitativt värdegrundsarbete.

Vårdnadshavare har getts möjlighet att genom en digital enkät reflektera och dela med sig av sina tankar och funderingar utifrån följande frågeställningar.

• Vad tänker du när du hör att vi redan nu och de återkommande åren har för många förskolor och skolor i Nybro Kommun?
• Vad tycker du är viktigast för att undervisningen ska bli så bra som möjligt i förskola/skola?
• Vad tycker du är viktigt för att ge barn och elever en god social utveckling i förskola och skola?

Många av vårdnadshavarna är kritiska till tanken att det finns för många förskolor och skolor i kommunen. I stället efterfrågas mindre barngrupper, högre personaltäthet och långsiktiga beslut som sätter barnens och personalens behov i centrum. Oro för nedläggningar och centralisering är tydlig, men det finns också en vilja att se möjligheter till förbättring och utveckling i situationen.

Men det finns också många vårdnadshavare som visar på förståelse för att kommunen måste anpassa verksamheten efter ett minskat barnantal, och att det är en utmaning att balansera mellan ekonomi,

kvalitet och framtida behov. Det finns också insikt om att situationen kan förändras över tid och att besluten behöver vara långsiktiga och flexibla.

Det som anses viktigast för att skapa en så god och kvalitativ undervisning som möjligt är små grupper/klasser, hög personaltäthet med utbildad och engagerad personal. Utifrån den sociala utvecklingen ger vårdnadshavare uttryck för vikten av en verksamhet som genomsyras av trygghet och god arbetsmiljö, individanpassat stöd, bra lokaler, stimulerande aktiviteter och god kommunikation mellan hem och förskola/skola.

En digital enkät skickades ut till vårdnadshavare i september. På grund av tekniska problem med formuläret förlängdes svarstiden, och många tog chansen att dela sina tankar. Enkäten låg ute åtta dagar och 455 vårdnadshavare svarade.

Varje år skickar Nybro kommun statistik till Statistikmyndigheten SCB . Denna data publiceras på Skolverkets sida och där kan kan du ta del av statistik inom olika skolrelaterade områden, både historisk och aktuell.

Statistik om förskola och skola (Skolverket)

Frågor och svar på denna sida uppdateras kontinuerligt.

Delrapporten av förskole- och skolstruktursutredningen

Förskole- och skolstrukturutredning – hela utredningen

Barnkonsekvensanalys gällande förskole- och skolstrukturutredning

Kommunplanen och tillhörande kommunplaneuppdrag

Tidigare publicerade nyheter:

Utredning om framtidens skolstruktur

Dialog om framtidens förskolor och skolor

Framtidens skolstruktur – vad tycker vårdnadshavare, medarbetare och elever?

Information om tidsplan

Återremiss av förskole- och skolstrukturutredningen

Skolchefen förklarar: Det här händer nu med förskole- och skolstrukturutredningen