Nordbex storsatsar på koldioxid negativ elproduktion

Nybro erbjuder en idealisk kombination av tillgång på biomassaresurser, geografisk lämplighet för distribution av el, och ett starkt lokalt stöd för förnybar energi. Regionens engagemang för hållbar utveckling och närheten till rikliga mängder GROT (grenar och toppar från skogsbruk) gör det till en perfekt plats för detta banbrytande projekt.

Anläggningen kommer att byggas på marken intill kombiterminalen

Platsen har valts om till Rälsen på grund av dess unika läge direkt intill Nybros kombiterminal. Tillgången till befintlig järnvägsinfrastruktur är avgörande för att kunna transportera den infångade koldioxiden till permanent lagring på ett effektivt, säkert och klimatsmart sätt. Lokaliseringen möjliggör också en smidig logistik för både inkommande biomassa och utgående CO₂, vilket är helt nödvändigt för att projektet ska vara genomförbart i praktiken och uppnå sina klimatmål.

Anläggningen bygger på etablerad kraftvärmeteknik: restprodukter från skogsbruket, som grenar och toppar (GROT), eldas i en panna för att generera ånga. Ångan driver en turbin kopplad till en generator som producerar el, medan spillvärmen blir fjärrvärme. Rökgaserna som bildas tvättas i en kemisk process där koldioxiden separeras och fångas upp. Därefter kyls koldioxiden ner, komprimeras och lastas i flytande form på tåg vid den angränsande kombiterminalen, för vidare transport till en plats för säker och permanent lagring. Den infångade koldioxiden kan även användas som råvara i produktionen av fossilfria bränslen, till exempel e-bränslen för flyg och sjöfart.

Nybro kommun betalar inte för detta projekt utan det görs i en kombination av privata investeringar, där ett särskilt ändamålsbolag (SPV) etableras runt kraftverket för att hantera finansieringen. Detta bolag, som bildas specifikt för projektet, möjliggör en projektfinansiering genom en kombination av lån från banker och investeringar från privata aktörer. Detta säkerställer en start finansiell grund för kraftverkets utveckling.

Det är viktigt att understryka att kommunen inte deltar med några skattemedel i projektet. Kommunen behöver inte heller lägga resurser på ny infrastruktur eller annan samhällsbyggnad för att projektet ska kunna genomföras.

Byggnation av projektet kommer inte att startas förrän alla nödvändiga tillstånd är beviljade, avtal är på plats och en stabil och långsiktig finansiering är säkrad. Projektet kommer inte att drivas vidare om dessa grundläggande förutsättningar inte är uppfyllda.

Kommunen tar därmed ingen ekonomisk risk och är inte bunden till projektet på något sätt.

Till skillnad från traditionella kraftverk, där inkomsterna främst kommer från försäljning av el och värme, bygger affärsmodellen för ett BECCS-kraftverk på att avlägsna koldioxid ur atmosfären. För varje ton koldioxid som fångas in och lagras permanent erhålls en så kallad Carbon Removal Credit (CRC), som kan säljas till företag och organisationer för att nå sina klimatmål. Dessa negativa utsläppsrätter är redan idag mycket efterfrågade, och marknaden växer snabbt. Den som vill följa denna utveckling kan göra det via plattformen CDR.FYI.

Förutom att sälja CRC:er (Carbon Removal Certificates) finns även möjligheten att använda den infångade koldioxiden som en resurs. Ett alternativ är att använda koldioxiden som råvara i produktionen av fossilfria bränslen, särskilt e-bränslen för flyg och sjöfart. Det kan skapa nya värdekedjor med stark klimatnytta – men innebär att koldioxiden inte lagras permanent, vilket påverkar möjligheten att räkna den som permanent koldioxidinfångning.

Koldioxidnegativ elproduktion innebär att mer koldioxid tas bort från atmosfären än vad som släpps ut under själva elproduktionen. I Nordbex anläggning används restprodukter från skogsbruket – som grenar och toppar (GROT) – som bränsle i en panna. Den ånga som bildas driver en turbin som genererar el, och spillvärmen blir fjärrvärme.

Koldioxiden i rökgaserna separeras med hjälp av en kemisk process, kyls ner, komprimeras och transporteras till en plats för säker och permanent lagring. Eftersom biomassan som används har bundit koldioxid ur atmosfären under sin tillväxt, och denna sedan fångas in och inte släpps tillbaka ut, uppnås ett negativt utsläpp.

Ja, den infångade koldioxiden kan också användas som råvara i tillverkningen av fossilfria bränslen – exempelvis elektrobränslen (e-bränslen) för flyg och sjöfart. Det är ett alternativ till permanent lagring som fortfarande ger betydande klimatnytta och samtidigt minskar beroendet av fossila bränslen och importerad energi.

Att kunna producera fossilfria bränslen inom landet stärker Sveriges självförsörjning och krisberedskap. I en tid där energiförsörjning är en strategisk fråga blir det allt viktigare att ha kontroll över både tillgången på energi och råvaror. Infångad koldioxid kan därmed bli en del av framtidens cirkulära och resilienta energisystem.

Anläggningen bidrar även med lokal el- och värmeproduktion. Den el som produceras är planerbar och oberoende av väder, vilket gör den till så kallad baskraft – en viktig komponent i ett stabilt elsystem. Värmen kan används i det lokala fjärrvärmenätet. Tillsammans stärker detta både det lokala energisystemet och kommunens förmåga att stå emot störningar i energiförsörjningen, något som är avgörande för ett tryggt och robust samhälle

Under byggtiden kommer trafiken till och från området att öka tillfälligt. Därför sker en noggrann trafikplanering för att minimera påverkan på boende och säkerställa att framkomligheten i området är god under hela byggperioden.

När anläggningen är i drift sker inleveranser av biomassa med lastbil, främst från närområdet. Denna trafik är planerad och anpassad till det befintliga vägnätet. Den infångade koldioxiden transporteras ut med tåg från den angränsande kombiterminalen – i genomsnitt avgår ett tåg varannan dag till lagringsplatsen.

All logistik planeras i nära samarbete med myndigheter och andra relevanta aktörer för att undvika påverkan på ordinarie passagerartrafik på järnvägen och för att integrera verksamheten smidigt i den befintliga infrastrukturen.

En trafikutredning utförd av Sweco inom ramen för detaljplanearbetet visar att:

• Anläggningen beräknas ge upphov till cirka 60 lastbilsrörelser per dag. Som jämförelse sker idag över 1 100 trafikrörelser per dag på Tallgölsgatan och över 6 000 på väg 31 – vilket innebär att projektets bidrag är mycket litet.
• Korsningen Tallgölsgatan–väg 31 har tillräcklig kapacitet för den framtida trafiken.
• När trafikplats Glasporten öppnar avlastas området ytterligare.
• Sweco rekommenderar även åtgärder för ökad trafiksäkerhet, som exempelvis separerade gång- och cykelbanor längs Tallgölsgatan. Dessa kan genomföras i samråd med kommunen.Mer information finns i den trafikutredning som tagits fram inom detaljplaneprocessen, tillgänglig via kommunens hemsida.

Boende – Lokalt i Nybro kommer det att skapas flera arbetstillfällen, både under byggnationen och vid driftsatt anläggning. Med en stabil elproduktion i området kommer det också finnas en större möjlighet för ytterligare industrier att etablera sig i området.
Vi strävar efter att minimera eventuella olägenheter, som ljud och trafik, genom noggrann planering och kontinuerlig dialog med samhället.

Närmiljö – Vid en industri kan det förekomma lukt och ljud och vi förbinder oss att kontinuerligt övervaka och vidta åtgärder för att säkerställa att vår verksamhet inte påverkar Nybros invånares livskvalitet negativt.
Genom att ingående material är ren biomassa från skogen så är förutsättningarna goda för att undvika oönskade lukter.
Vi vidtar även proaktiva åtgärder för att säkerställa att ljudnivåerna inte bara håller sig under de etablerade gränsvärdena utan också för att minimera störningar i det lokala samhället.

Utredningar om trafik och buller finns tillgängliga på kommunens hemsida under sidan för detaljplanen.

Klimatpåverkan – Anläggningen är utformad för att minska koldioxidutsläppen genom att fånga in och lagra koldioxid. Målet är att bidra till en renare och grönare framtid för Nybro där kommunen skall nå ett negativt klimatavtryck när anläggningen är i drift.

Vår ingående biomassa består av GROT (grenar och toppar) från skogsbruket samt biprodukter från träindustrin, som till exempel bark, spån och flis. Det är hållbara restströmmar som annars inte hade använts till full nytta. För skogsägare och skogsindustri innebär detta ett ökat värde på hela trädet och bättre resursutnyttjande.

Vi är engagerade i hållbar skogsförvaltning och säkerställer att vår råvaruförsörjning uppfyller strikta hållbarhetskrav. Vårt mål är att bidra till ett cirkulärt bioekonomiskt system utan att påverka skogsekosystemens hälsa eller biologiska mångfald över tid.

Ja, säkerheten för både människor och miljö är vår högsta prioritet. Vi följer strikta svenska och internationella säkerhetskrav och gör regelbundna riskbedömningar under hela projektets livscykel – från planering till drift.

Projektet prövas också inom ramen för miljötillståndsprocessen enligt miljöbalken (1998:808). Det innebär att verksamheten granskas av myndigheter, sakkunniga och allmänheten innan tillstånd kan ges. Inget projekt som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön får tillstånd att byggas eller drivas.

Genom denna lagstiftning säkerställs att anläggningen uppfyller högt ställda krav på säkerhet, miljöskydd och samhällsansvar innan den får tas i bruk

Flera svenska energibolag planerar liknande anläggningar i stadsmiljö, där frågor om säkerhet, transporter och närhet till bebyggelse hanteras på liknande sätt:

• Stockholm Exergi har miljötillstånd beviljat och har tagit investeringsbeslut att bygga en BECCS anläggning samt ny hamn för utlastning av flytande koldioxid i Värtan/Hjorthagen, direkt intill bostäder och skola.
• Öresundskraft har miljötillstånd beviljat och planerar en BECCS anläggning i Helsingborgs hamnområde, nära tätbebyggelse. Här planeras den flytande koldioxiden att transporteras med lastbil från anläggningen.
• Söderenergi har lämnat in miljötillståndsansökan och planerar en BECCS anläggning samt ny hamn för utlastning av flytande koldioxid vid Igelstaverket i Södertälje, i ett område med blandad bebyggelse.
• VEAB (Växjö) planerar en BECCS anläggning vid Sandviksverken, nära tätbebyggelse. Här planeras den flytande koldioxiden att transporteras med tåg

Det finns alltså etablerad praxis för att koldioxidavskiljning och lagring av flytande koldioxid kan integreras på anläggningar nära bostäder, förutsatt att säkerheten är verifierad.

I designen av anläggningen vill vi lyfta områdets signum. Inspiration till designen har därför hämtats från glasriket och tanken är att den ska harmoniera med den lokala miljön samtidigt som den speglar moderna och hållbara byggnadsprinciper. Vi strävar efter att anläggningen ska bli ett positiv tillägg till Nybros landskap.

Målet är att ha anläggningen fullt operativ år 2028, med förberedande arbeten som redan pågår. Vi kommer att hålla samhället uppdaterat om framsteg och viktiga milstolpar.