Lyssna på denna webbplatsen

Använd vår lyssna-tjänst "ReadItSpeak" för att få webbplatsens innehåll uppläst direkt i webbläsaren.

Translate this webpage

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation. select your language after clicking the link below. The service opens in a new browser window.
Google translate

Detta är våld i nära relation

Våld i nära relationer kännetecknas av att den som utsätts har en nära relation och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Våldet kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller hedersrelaterat.
Läs mer om olika typer av våld längre ner på denna sida.

Vad är en nära relation?
Med nära relation menas din partner, före detta partner, förälder, styvförälder och barn. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det gör det svårare att göra motstånd eller att lämna. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.
Vid hedersrelaterat våld är det ofta fler personer som räknas in, till exempel släktingar, vänner till familjen, bekanta, personer i andra länder.

Olika typer av våld

Varje form av oönskad fysisk beröring/handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Det kan handla om:

  • att bli slagen
  • knuffar
  • örfilar och slag med knytnäve
  • att bli dragen i håret
  • sparkar
  • att ta stryptag på någon
  • att hota med fysiskt våld.

Psykiskt våld kan vara att:

  • hot, kontroll, tvång
  • ofta få höra kränkande kommentarer
  • alltid få skulden för saker som händer
  • inte få röra sig fritt
  • hot om att ta livet av sig själv
  • inte få träffa släkt eller vänner
  • inte få vara med och påverka din ekonomi
  • bli tvingad att sluta med till exempel ett fritidsintresse
  • inte tillåtas arbeta

Hoten kan gälla andra personer. Det kan till exempel vara hot om att inte få träffa sina barn, eller hot om att skada barnen eller andra anhöriga. Här ingår även latent våld det vill säga att leva med risken för nytt våld.

Våldtäkt eller andra former av sexuellt påtvingade handlingar som sex utan samtycke, övergrepp via internet, eller andra sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.

Från och med 1 juli 2018 säger lagen att sex måste grundas på samtycke. Det innebär att den som blivit utsatt för sexuellt våld inte uttryckligen måste ha sagt nej för att det ska räknas som en brottslig handling.

Kan gälla barn, äldre och personer med funktionsnedsättning och handlar om att inte få den vård och omsorg som du har rätt till. Till exempel att få för lite mat, medvetet ge felaktig medicinering, hjälpmedel eller inte få hjälp med hygienen, lämnas utan tillsyn med mera.

Digitalt våld kan till exempel bestå av att våldsutövaren

  • övervakar sociala medier
  • skickar hotfulla eller kränkande sms
  • kapar en persons konto på sociala medier
  • hot om att sprida foton och ryktesspridning
  • förföljelse genom olika spårningsappar.

Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

Materiellt våld kan innebära att någon kastar saker, slår hål i väggar och dörrar för att få makt och kontroll. Kan också vara att personen förstör dina minnessaker, kläder eller foton.

Ekonomiskt våld kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller genom att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.
Det kan handla om att inte få ha tillgång till sin egen ekonomi, att teckna abonnemang i den utsattes namn eller att ekonomin kontrolleras av utövaren.

Exempel på hedersrelaterat våld och förtryck

  • kontrollerad av familjemedlemmar, bror, syster, kusin, farmor, bröder, mostrar, fastrar
  • kontrollerad av vänner och bekanta till familjen, som till exempel kompisars föräldrar, bröder, kusiner, grannar, arbetskamrater
  • tvingad att bära hijab, kläder som täcker hela kroppen,
  • kontrollera sin syster
  • Förbud mot att träffa kompisar, killar, bada, delta i idrotten
  • bli spottad på, slagen, dragen i håret
  • kallad hund eller andra skällsord
  • hotad med att det som hände en kvinnlig släkting även kan hända dig (bortgift, mördad, bortförd, misshandlad, attackerad med syra, ”trillat” från balkongen med mera).

Hota om att skada eller faktiskt skada ett husdjur vilket även kan innebära ett indirekt hot mot den som blir utsatt för våld.

Innebär att någon skapar en hotfull stämning som får dig att anpassa dig för att undvika våld och konflikter. Hotet kan visas genom kroppshållning, blickar, mimik eller rösten.

Innebär att någon riktar handlingar mot själva funktionsnedsättningen hos dig som är utsatt för våld och som försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan till exempel flytta undan en rollator, flytta på möbler så att en synskadad person inte kan ta sig fram utan risk för skador.

Våld och kontroll kan utövas genom att kontrollera tillgång till alkohol och droger.

Särskild sårbarhet

En del grupper är särskilt utsatta vid våld i nära relationer. Ofta handlar det om att de lever i en situation som gör att de har en extra stark beroendeställning till förövaren.

Äldre kvinnor och män kan efter en lång relation vara starkt bunden till sin partner, såväl praktiskt, ekonomiskt som socialt. Föreställningar om att äldre inte använder våld kan också göra att omgivningen inte tar den våldsutsattas upplevelser på allvar.

Unga personer kan sakna referensramar för hur en normal relation borde fungera. Detta gäller särskilt om det handlar om den första parrelationen, om den unge tidigare har utsatts för sexuellt våld utanför parrelationen, och/eller har varit utsatt för våld i sin familj.

Kvinnor och män i hederskontext är extra utsatta då förövarna ofta är fler och utgör hela dennes familj, släkt och sociala nätverk.

Kvinnor och män i samkönade relationer kan isolera sig på grund av bristande acceptans från samhället, vilket i sin tur bidrar till ett starkt beroende av partnern. Partnern kan också hota med att avslöja den våldsutsattas sexuella läggning, vilket kan vara en mycket verkningsfull maktutövning.

Personer med funktionsnedsättning kan vara starkt beroende av förövaren. Om funktionsnedsättningen är psykisk eller kognitiv kan personen också ha svårt att beskriva sina upplevelser och kan behöva stöd att förstå att det som händer är att vara utsatt för våld.

Personer utan permanent uppehållstillstånd kan känna sig tvingade att stanna i en relation av rädsla för utvisning, vilket också sker om personen lämnar sin partner tidigare än två år efter ankomsten till Sverige om inte särskilda skäl föreligger.

Personer med skadligt bruk och beroende kan vara beroende av förövaren för att få tag på alkohol och droger.

Kvinnor med skadligt bruk och beroende utsätts ofta för mycket grovt våld – både i relationen, och av andra män.

Föräldrar tvingas ofta hantera inte bara sin egen utsatthet och säkerhet, utan också barnens. Samtidigt ökar sårbarheten i de fall våldsutövaren även är vårdnadshavare eftersom en vårdnadshavare har en rad rättigheter.

Kontakta socialförvaltningen

Du kan från socialförvaltningen få hjälp med stöd i form av samtal, behandling eller andra insatser. Stödet utformas efter dina behov och kan även vara skyddande insatser så som skyddat eller tillfälligt boende för att komma ifrån en farlig situation.

0481-450 00 (vxl)
0481 – 451 22 (Individ- och familjeförvaltningens reception)

Adress: Stora Trädgårdsgatan 5, 382 80 NYBRO

Öppettider: måndag och onsdag 08.30-12.00, tisdag och torsdag 08.30-16.00, fredag 08.30-14.30.

Du kan också kontakta socialtjänstens mottagning för barn och unga om din oro gäller minderåriga.

Telefon: 0481-451 72
Vardagar klockan 8.00 – 12.00, 13.00 – 16.00

Kvällstid, natt och helg

Du kan kontakta Sydostjouren om du behöver akut hjälp av socialtjänsten under kvällar nätter och helger.
Telefon: 020-45 39 00

Sydostjouren

Vid akuta situationer, ring alltid 112.

 

Kontakta oss

Individ- och familjeförvaltningen

Om du har frågor inom individ- och familjeförvaltningens verksamhetsområden kan du kontakta vår reception
på telefon 0481-451 22, fax 0103334629.
Våra öppettider är: måndag och onsdag 08.30-12.00, tisdag och torsdag 08.30-16.00, fredag 08.30-14.30.
Lunchstängt 12.00-13.00.

Verksamhetsområden:

  • Familj, barn och ungdom
  • Funktionsnedsättning
  • Skadligt bruk och beroende
  • Psykisk ohälsa
  • Socialt och ekonomiskt stöd

Det går även bra att skicka ett meddelande via vår e-tjänst

Besöksadress: Kommunhuset Balder, Stora Trädgårdsgatan 5, 382 80 Nybro

Hjälpte den här informationen dig?

Tack för att du bidrar!

Dina åsikter hjälper oss att bli bättre.

Respons

Observera att vi inte kan svara på några frågor här! Formuläret är endast till för att ge oss feedback på sidans innehåll. För frågor hänvisar vi till vårt medborgarkontor:
0481-45 000 eller e-post kommun@nybro.se.