Specialkost och anpassad kost

Minus fläsk och vegetarisk kost

Från höstterminen 2026 kommer det serveras två rätter dagligen varav en lakto-ovo-vegetarisk. Det innebär att det dagligen finns minst en lakto-ovo-vegetarisk rätt som lakto-ovo vegetarianer och minus fläsk kan äta. Alla rätter i buffén kommer uppfylla de nordiska näringsrekommendationerna NNR 2023.

För elever i grundskolan innebär det att ingen ansökan via e-tjänst behöver skickas in.

För barn i förskolan behöver dessa två koster anmälas direkt till förskolans pedagoger men ingen ansökan via e-tjänst behöver skickas in.

Vegansk kost

Vegansk kost kräver ansökan via e-tjänst både i förskola och skola.

Näringsriktig kost kan inte följas fullt ut vid en vegankost. Kontakt med dietist rekommenderas för att säkerställa energi- och näringsintag över dygnet. Vårdnadshavare ansvarar för att komplettera med kosttillskott.

NPF

Barn och elever som på grund av (NPF) neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan behöva anpassningar i matsedel och måltidsmiljö. Det är viktigt med en diagnos och ett inskickat läkarintyg för att ge barnet/eleven rätt förutsättningar. Anpassningar kan eventuellt genomföras efter att rektor tillsammans med vårdnadshavare, elevhälsa och måltidspersonal träffats för dialog. Därefter beslutar rektor om eventuell anpassning för att säkerställa en bra måltid och måltidsmiljö. Det långsiktiga målet ska vara en utökad variation i kosten, gärna med utgångspunkt i den befintliga matsedeln samt att kunna sitta med sina kamrater och äta.

Selektivt ätande

Selektivt ätande innebär att en person äter ett mycket begränsat urval av livsmedel, ofta på grund av sensorisk känslighet (konsistens, lukt), ointresse för mat eller rädsla för obehag.
Selektivt ätande, är en allvarlig ätstörning, inte vanlig kräsenhet. Det innebär en extrem begränsning av födointag baserat på sensorisk känslighet (konsistens/lukt), ointresse eller rädsla för obehag, vilket kan påverka näringsintag och socialt liv avsevärt.
Kräsna perioder är vanliga hos barn, men selektivt ätande är ett ihållande tillstånd som kan kräva professionell hjälp och inte försvinner av sig självt.
Det är viktigt med en diagnos och ett inskickat läkarintyg för att ge barnet/eleven rätt förutsättningar. Anpassningar kan eventuellt genomföras efter att rektor tillsammans med vårdnadshavare, elevhälsa och måltidspersonal träffats för dialog. Därefter beslutar rektor om eventuell anpassning för att säkerställa en bra måltid och måltidsmiljö.

Anpassad konsistens-Dysfagi

Vid tugg-/sväljningsproblem (dysfagi) är anpassad konsistens en förutsättning för att på säkert sätt inta mat och dryck.  Systemet för konsistensanpassning innehåller sex olika konsistenser på mat. Om behov av annan konsistens behövs gör en ansökan via e-tjänst Specialkost och anpassad kost där läkarintyg bifogas. Ta även kontakt med köket med information om lämplig konsistens.

Övrig ätsvårighet tex. IBS, ätstörningar

Det finns flera olika typer av ätstörningar, men med en och samma gemensamma nämnare – att individen har svårigheter i sitt förhållande till mat och ätande:

• Anorexi
• Bulimi
• Överätning
• IBS med flera

Eftersom exempelvis snabba viktförändringar kan ha andra orsaker än just ätstörningar, så som celiaki eller diabetes, är det viktigt med en diagnos för att fastställa orsaken till symptomen därav behövs ett läkarintyg skickas in.

Eventuella måltidsanpassningar till följd av diagnosticerad ätstörning avgörs i varje enskilt fall och i samråd med rektor, elevhälsa, måltidspersonal och vården.

Det är viktigt att barn med allergi eller överkänslighet får en korrekt diagnos så att rätt livsmedel undviks. Det är viktigt att vårdnadshavare har regelbunden kontakt med vården och att det utförs ordentliga allergiutredningar så att inte livsmedel utesluts i onödan.

Allergi mot mjölk och ägg växer bort hos många barn innan skolåldern. Vid allergi mot ägg eller mjölk kan ett uppdaterat läkarintyg vara viktigt för att få information om allergin kvarstår eller vuxit bort.

Trots att jordnötter, nötter, sesamfrö och mandel inte används i förskolan eller skolans kök ska allergi mot dessa ändå noteras i ansökan om specialkost och anpassad kost i syfte att möjliggöra hänsyn till ”spår av”-märkningar.

Vissa frukter och grönsaker tolereras inte råa men kan ätas i upphettad form, exempelvis äpple. Fyll i den informationen under ”Övriga upplysningar”.

Celiaki också känd som glutenintolerans är en livslång autoimmun sjukdom. Då den är livslång behöver bara läkarintyg skickas in vid första gången man ansöker via e-tjänst Specialkost och anpassad kost.

Måltidsservice kräver inte läkarintyg utan enbart ansökan via e-tjänst Specialkost och anpassad kost för elever och vuxna när det gäller laktosintolerans. Däremot krävs ett läkarintyg för barn på förskola då det är mycket ovanligt med laktosintolerans för dessa barn.

Det finns personer som är ytterst känsliga mot laktos men denna grupp är mycket liten. Läkarintyg krävs av elever och vuxna som har en total avsaknad av laktas då de kommer få mjölkfri eller helt laktosfri kost.

Servering av normalkost till laktosintoleranta beror på att normalkosten är laktosreducerad och innehåller max 3 gram laktos per portion. De dagar måltiden överstiger 3 gram laktos per portion kommer den som är laktosintolerant att få mjölkfri eller helt laktosfri kost. Laktosfri mjölk finns alltid som dryck till måltiderna för de som lämnat in en ansökan via e-tjänst. Måltidsservice ansvarar för att märkningen vid servering av maten är tydlig så att den som är laktosintolerant vet vad den kan äta.

Måltiderna följer Nordiska näringsrekommendationer och många nyckelhålsmärkta ingredienser används. Det innebär att diabetiker kan ta del av ordinarie måltidsutbud fullt ut. Specialkost erbjuds inte. Om ditt barn har diabetes och behöver förstärkning av tex mellanmål behöver en bedömning sker i varje enskilt fall i samråd med vården och läkarintyg skickas in. Notera behovet under ”Övriga upplysningar” och prata gärna med berört kök.