Glimtar ur arkivet

Arkitekt Sven Leonard Sjöwall var en bekant Nybroprofil under flera decennier för vissa. Om du inte känner honom till namn, så känner du nog väl igen några av hans formgivna fastigheter. Några fastigheter är i vårt direkta närområde såsom köpcentren Lönnen och EPA, där idag bland annat klädkedjan Lindex huserar.

Han har genom åren visat på en varierande bredd inom sitt yrkeskunnande, allt ifrån konstruerade broar och industrilokaler till utformade köpcentra och sommarstugor. I Nybro kommunarkiv har vi idag över 400 ritningar arkiverade, som vi fick i gåva av arkitektens dotter Margareta Sjöwall för några år sedan.

Vi vill på detta sätt lyfta fram hans livsverk, men också genom hans egna ord ge en bild av honom som person. I ett tal som han höll för Rotaryföreningen beskriver Sjöwall sitt liv och sina yrkesverksamma gärningar för oss.

Tal till Rotary – Sven Leonard Sjöwall (pdf)

Har kanske arkitekt Sjöwall ritat just ditt hus eller är du bara intresserad av att se fler ritningar är du välkommen till oss i Nybro Kommunarkiv.

Lönnen 1

Lönnen 2

EPA

Bostadshus

Register

Nybro kommunarkiv har kommunhandlingar från 1860 fram till idag, äldre handlingar ligger i Vadstena Landsarkiv. Förutom kommunhandlingar har vi cirka 180 föreningars arkivmaterial, där det finns både aktiva och inaktiva föreningar. Vi har ett cirka tiotal företag representerade och där är Pukebergs glasbruk med sina 100 år det största arkivet. Det rör sig om fem olika arkivbildare eller ägarformer. Utöver detta har vi även ett personarkiv.

Arbetet med att iordningställa Pukebergs samtliga arkivhandlingar var omfattande och tog sin tid. Vi hade i kommunarkivet en helt rum som var fyllt från golv till tak med pärmar. Där utöver hade vi flera arkivvagnar/hyllor med ytterligare arkivmaterial. Att identifiera arkivbildare och arkivhandlingar var närmast ett detektivarbete då flera personer och organisationer arbetat med dem genom tiderna. Även begrepp som användes inom exempelvis ekonomi för 100 år sedan används inte idag, så det gällde att få en förståelse för materialet.

När vi trodde att vi hade alla Pukebergshandlingar samlade i arkivet fick vi ett meddelande från nuvarande Pukebergs glasbruk att de funnit gamla arkivhandlingar i källaren… Något förskräckta över arkivhandlingarnas kondition tog vi oss an dem med stor entusiasm. Bilderna visar vad vi mötte i Pukebergs bortglömda källarlokal. Vi började med att identifiera handlingarna och ta reda på vilka vi kunde rädda. Därefter dammsög vi volymerna och plockade med oss dem till kommunarkivet. Idag är de inkorporerade med de övriga.

Vid ett tidigare tillfälle fann vi en låst låda som även den hörde till Pukebergs glasbruk, den hemliga lådan blev den kallad och vi hade en happening vid öppnandet av den. Det visade sig bland annat innehålla två vackra bleckskrin samt några kuvert med handlingar kring brukets 75 års jubileum.

Böhlmarks lampfabrik i Stockholm var tidigt Pukebergs glasbruks största kund på produktdelar till sina armaturer. När glasbruket gick i konkurs i början av 1890-talet köpte Böhlmarks upp Pukebergs glasbruk och drev det som ett separat dotterbolag för att senare göra en sammanslagning av de två företagen – Böhlmark/Pukeberg.

I kommunarkivet finns ett rikt arkivmaterial av Pukebergs 100-åriga historia med fem olika, vad vi omnämner, arkivbildare/organisationer. Det rör sig om allt från protokoll till produktkataloger. Vi har även en del fotografier och där ibland finns Böhlmarks Neon. Effektfulla neonskyltar som många säkert känner igen och har en speciell relation till. Deras formspråk är många gånger tidstypiska och kreativa. De svartvita bilderna med de lysande skyltarna är närmast magiska i min mening. De tycks tala till en från en annan svunnen tid…

Är ni intresserade av att se mer av Pukebergs glasbruks rika arkivmaterial är ni välkomna att kontakta oss på Nybro Kommunarkiv för ett besök.

Det är fascinerande att se hur torget har växt fram från en lantlig mötesplats till dagens torg med livlig torghandel och diverse event. Tänk om man kunde resa tillbaka i tiden och besök dåtidens Nybro…

Vi har funnit en intressant text om Nybros framväxt i boken ”Nybro Historia 1924–1968”. Det gamla Nybro innan kommunsammanslagningen 1969 med kommunerna Madesjö, Alsterbro, Hälleberga, Oskar och S:t Sigfrid. Madesjö var tidigare moderkommunen till Nybro och över Bolanders bäck byggdes i mitten av 1700-talet en ny bro…Nybron. Genom Madesjö prästgård och Göljemålas ägor gick vägen mellan Kalmar och Växjö med en livlig trafik. Detta tog en torpare fäste på och anlade ett torp 1782 för att driva en krog, Nybrotorpet eller Lortkrogen, för den genomresande. Det ska ha varit beläget på torget där Lönnen ligger.

1823 anlade garvaren Henrik Nyberg ett garveri vid torget där Lindex ligger och blev början till Nybro köping och stad. Det skulle dröja till 1847 när Madesjö kommun gav tillstånd till det så kallade området ”Lägenheten Nybro” att bedriva torghandel.

I början av 1990-talet dokumenterade fotograf Gerhard Köppen fastigheter i Nybro med omnejd. Köppen följde även med sin kamera ombyggnadsprocessen av kvarteret Strykjärnet. Den omfattande förändringen från de äldre fastigheterna med bland annat butiken Bäckströms efterträdare till de nya fastigheterna för bostäder. Det är en smått unik dokumentation av ett kvarters totala förändring i Nybro – en tidskapsel, i alla fall i kommunarkivets ägo.

Vår gamle kung Gustaf VI Adolf gjorde ett besök i Nybro 17 maj 1954 i samband med sin ”Eriksgata” i länet och vi har flera trevliga fotografier från detta speciella tillfället. I kombination med att en kungalunch anordnades på Stora hotellet. Kungen besökte bland annat Madesjö kyrka och mötte lokalbefolkningen för att stärka bandet mellan monarkin och svenska folket.

Kung Gustaf VI Adolf deltog även i nationaldagsfirandet på Qvarnaslätt i Nybro samma år och besökte då Pukebergs glasbruk.

Ritualen med ”Eriksgata” går tillbaka till medeltiden. Definitionen av dagens ”Eriksgata” innebär en ny monarks första officiella resa genom landets samtliga län. Syftet är en representationsresa för att besöka och möta människor i olika delar av landet. Minska avståndet mellan monarkin och folket.

När vårt nuvarande kungapar, kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, gjorde sitt första besök och Eriksgata i Nybro den 11 oktober 1978 var det också stor anslutning. Ceremonin hölls från balkongen på stadshuset.

Från detta kungabesök har vi dessvärre enbart tidningsurklipp att visa, om än något sparsamt. En av punkterna på programmet vara Orrefors glasbruk, där de båda provade på att blåsa glas och beskådade de rika glasutställningarna.

När Nybro blev stad 1932 väcktes tanken om ett nytt stadshus och 1935 stod det klart. Det var arkitekt Kjell Westin som ritade bägge byggnaderna trots att de är i två skilda byggnadsstilar. Ursprungligen hade bägge byggnaderna platta tak, men det var inte funktionellt och därför ritades det om av arkitekt Gösta Gerdsiö och färdigställdes 1946 klädda i skiffersten. Ritningar och en modell av byggnaderna ser du nedan.

Skattlåda med tidskapsel

Enligt en anteckning ska det ha murats in en ”skattlåda” i en av Stadshusets väggar. På bilden nedan läser byggnadskommitténs ordförande, direktör Gustaf Kähr, upp det dokument som idag ligger i lådan. Däri finns lokaltidningar från 1934, mynt och sedlar samt diverse andra tidstypiska föremål. Det vore spännande att få ta del av denna skatt, en tidskapsel från 30-talets Nybro.

Stadhussalen

I Stadhussalen tornar den omtalade fresken i hela 66 kvadratmeter skapad av Nybrosonen Gunnar Theander. Den föreställer drygt hundra år av Nybros utveckling från hantverkarsort till industristad. Det tog hela 12 år att färdigställa fresken och den invigdes 1969.

En folder nedan beskriver freskens olika delar och berättar mer om konstnären och hans modeller. I Stadshussalens tak hänger ljuskronor från Orrefors glasbruk och salens dörrar är gjorda av Kährs.

Ordet fresk kommer från italienskans ”fresco” och betyder färsk. En fresk är ett verk målad med kalkfärg direkt på väggens fuktiga, färska kalkputs. Det är en av världens äldsta och mest hållbara målartekniker.

Byggnadsarbetet startas 1934. Gustaf Kähr m fl.

Program från invigningen av Stadshuset.

Planritning av våníng 1

Freskomålningen av Gunnar Theander.

Gunnar Theander målar.

Skiss av Stadshusplan

Modell av Stadshuset med platt tak

Skiss av hörnet på Nybro Stadshus.

En oväntad upptäckt i arkivet var när vi påträffade denna fina samling av flygfoton tagna 1951 över Nybro. En tidskapsel över hur staden såg ut för nästan 75 år sedan. Det skulle vara spännande att få jämföra utvecklingen i nytagna fotografier, men det får vi återkomma med om det blir aktuellt.

Folkets Hus- och parkförening – en av cirka 180 föreningar i arkivets förvar.

Nybro Folkets park var aktiv mellan 1907 och 1967 och var belägen i stadsdelen Östermalm på Folkparksvägen, troligtvis en betydande mötesplats med gästspel för Nybrofolket.

Idag finns tyvärr parken inte kvar, men det finns gästböcker bevarade i arkivet från 1950-talet till 1980-talet. Här finner vi charmiga och personliga hälsningar mestadels från Sveriges samtida artister. Med påtaglig inlevelse och kreativitet tecknade många ner sina tack och hälsningar till parkföreningen och Nybros publik.

Nybergska garveriet etablerades 1823 och blev då granne med Nybros allra första bebyggelse, det så kallade Nybrotorpet vid Bolanders bäck. Affärsmän och hantverkare sökte sig hit och arrenderade mark av Göljemåla gård som ägde marken öster om bäcken. 1846 hade ytterligare fem tomter bebyggts.

Redan 1851 hade så många blivit bosatta och därför gick Madesjö sockenstämma med på att Nybro fick bilda eget byalag med egen byordningsman som såg till att ordningen uppehölls. 1857 hade Nybro växt så pass att en polisupplysningsman behövdes. Året 1865 utfärdades en resolution som förklarade Nybro vara en egen köping. Egen kommun blev Nybro 1880.

Januari 1932 blev Nybro stad och till den stora invigningsmiddagen kunde man anmäla sig i Ljungdahls bokhandel, dagens Bohmans. Högtidsstunden på torget började vid 23.30 då fackeltåget med Pukebergs musikkår i spetsen anlände. Cirka 200 facklor från fackeltåget kastades på hög framför talarstolen och bildade ett värmande bål.

Amatörfotografen Lisa Mattson var aktiv kring förra sekelskiftet i Nybro Köping. Hennes fotografiska gåva består av en samling på 300 glasplåtar och skapar en tidskapsel över en svunnen tid.  Lisa Mattson föddes 1873 i Blekinge och flyttade 1888 till sin släkting skulptör Anton Wahledow i Kalmar. Hon hade en tydlig konstnärlig begåvning och blev även en skicklig träsnidare. Till sin karaktär var Lisa Mattson allt från rättskaffens och omtänksam till rådgivande i brydsamma situationer kryddat med humor.

En samtida röst säger: ”Det var ett nöje att träffa Lisa och höra hennes sakliga och vettiga tal och hennes småroliga historier”.

Lisa Mattson började sin yrkesbana som kontorist i fru Wilhelmina Blomdells omfattande affärsrörelse i Nybro, för att senare sadla om till bankkassörska. Hon var även politiskt engagerad som ordförande i pensionsnämnden och är omnämnd i boken: Nybro Historia 1924 – 1968.

Lisa hade dessutom tre yrkesverksamma syskon i Nybro; Anna – manufaktur, Axel – Mattsons konditori och Hilda – sjukvård. Det är brorsbarnen, Anna-Lisa Mattsson och Vivi Nilsson, som har donerat denna unika samling av glasplåtar och kamera.

Under åren 1883–1949 var Nybro Brunn och Badanstalt en betydande kurort med järnrika och radioaktiva vattenkällor, vilket ansågs hälsosamt. Här gavs diverse bad och elektriska behandlingar enligt läkares ordinationer. Fattig som rik drack brunn, vilket var en källa till hälsa och nya krafter!