Använd vår lyssna-tjänst "ReadItSpeak" för att få webbplatsens innehåll uppläst direkt i webbläsaren.

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation. select your language after clicking the link below. The service opens in a new browser window.
Google translate

Syftet med faunadepåer är att man helt enkel tillför död ved till naturen. Detta är ofta en bristvara eftersom man städar för bra efter sig i skogen när man avverkar. För att vissa arter av insekter ska trivas behöver det ligga kvar grenar och stockar som får multna ner på naturligt sätt. Detta gynnar även fågellivet eftersom många fåglar äter insekter.

Den depå som syns på bilden är en modell som passar ekoxen särskilt bra eftersom ekoxen normalt lägger sina ägg i rötterna av döda grova ekar. Därför har vi grävt ner stående ekstockar för att efterlikna de döda ekrötterna. Anledningen till att man gynnar just ekoxen lite mera i detta fall är att ekoxen förr var ganska vanlig i Nybrotrakten men har minskat de senaste 50 åren. Ekoxen är fridlyst på grund av att dess naturliga miljö är på väg att försvinna i hela Europa. Ekoxen trivs i öppna hagar och betesmarker i odlingslandskapet med fristående grova ädellövträd och då främst ekar.

Klockarängen är ju en rest från hur det en gång sett ut i stora delar av Madesjö socken, därför passar den utmärkt som plats för depån och för att vi vet att ekoxe fortfarande förekommer i Madesjö. I Danmark är ekoxen försvunnen, men man har planer på att återinföra denna ”Kung av Skalbagge”. Tanken är att på sikt, genom länsstyrelsen, exportera ekoxar till Danmark från platser i Sverige där ekoxen fortfarande finns och är livskraftig. Faunadepån i Klockarängen är inte bara till för ekoxen utan gynnar flera arter av sällsynta insekter, svampar och lavar som är beroende av död ved för sin utveckling, och i viss mån även fåglar. Denna depå är lite mer ”exklusiv” eftersom man även tänkt lite på det pedagogiska för barn som ofta besöker Klockarängen. Här kan man få information om ekoxen och det finns en spännande och labyrint att upptäcka.

Nu hoppas vi att ekoxen hittar hit och lägger sina ägg, men detta vet vi inte förrän om fem år eftersom detta är den tid det tar för ekoxen att utvecklas i veden från ägg till larv till puppa och sedan till färdig skalbagge. När denna kläckts gräver den sig fram i slutet av juni, kring midsommar, och kan ses flyga omkring ljumma, vindstilla kvällar i ca två veckors tid då de fortplantar sig på nytt. Ekoxehanen lever bara ca två veckor och honan ca två månader. Honan lever längre eftersom hon ska producera ägg och sedan hitta platser att lägga äggen.

Faunadepån på bilden färdigställdes sommaren 2015 i Klockarängen och invigdes på Madesjödagen i augusti. Ytterligare två depåer är uppförda i Madesjö och Riddaretorp, men i lite enklare utförande. Fem depåer till ska uppföras i kommunen under 2016.

Projektet “Faunadepåer i Nybro” finansieras genom LONA, lokala naturvårdssatningen, med 50 % statligt bidrag.

Medverkar gör Kährs och Gräv & Planering, Nybro.

Hjälpte den här informationen dig?

Dina åsikter hjälper oss att bli bättre.