Detaljplanering

Markanvändningen i en detaljplan delas upp i allmän platsmark, kvartersmark och vattenområde. Allmän platsmark är exempelvis gator, park och natur där en huvudman ansvarar för att ställa iordning och förvalta marken. Huvudman är en beteckning på vilka som har huvudansvaret, exempelvis kan en samfällighetsförening vara huvudman och ansvara för att bygga ut och sköta gatorna. Kvartersmark är exempelvis bostäder, skola, handel och industri. Vattenområde är exempelvis friluftsbad eller anläggningar för vattenförsörjning.

Detaljplanen reglerar även hur mark och byggnader ska utformas. Det kan till exempel handla om byggnadsyta, byggnadshöjd, parkering, reservat för ledningar och olika typer av skyddsbestämmelser såsom för platser eller byggnader som har ett kulturhistoriskt värde eller för buller och andra störningar.

En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen reglerar hur marken får användas och bebyggas.

Stadsplaner och byggnadsplaner är äldre begrepp för detaljplaner och dessa gäller på samma sätt som en detaljplan.

Att ändra en detaljplan är en lång process. Första steget är att ansöka om planbesked. När du ansöker om planbesked prövar kommunen om marken, som din ansökan rör, är lämplig för detaljplaneläggning. Om planbeskedet blir positivt (om det godkänns), prövas ditt förslag i en detaljplaneprocess. Om planbeskedet blir negativt (underkänt), kommer kommunen inte att ändra detaljplanen. I planbeskedet anger vi skälen för det.

Ett positivt planbesked innebär dock ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas, det vill säga att den kommer bli godkänd. Synpunkter och fakta som kommer in under planprocessen kan göra att planarbetet avbryts.

Du som är markägare och vill att kommunen upprättar, ändra eller upphäva en detaljplan kan ansöka om planbesked hos kommunen. Här kan du läsa mer om hur du ansöker om planbesked.

Kontakta oss gärna för rådgivning innan du skickar in din ansökan.

Steg 1: Planbesked/uppstart

Om du vill bygga något som kräver en ny detaljplan eller ändringar i en befintlig detaljplan börjar du med att ansöka om planbesked. Kommunen tar ut en avgift för att handlägga ett planbesked samt för att upprätta en ny detaljplan

När en ansökan kommer in till samhällsbyggnadsförvaltningen utreder planenheten översiktligt förutsättningarna för området ansökan gäller. Saker som tas med i bedömningen är till exempel:

• hur den tänkta användningen förhåller sig till kommunens översiktsplan,
• juridiska gränser i området som exempelvis naturreservat och strandskydd,
• riksintressen som bland andra kustzon, kulturmiljö och infrastruktur,
• riskfaktorer i området som till exempel närliggande industrier, gasledningar, risk för översvämningar och buller från exempelvis trafik.

Efter den inledande bedömningen beslutar samhällsbyggnadsnämnden om planansökan ska bevilja och ett detaljplanearbete påbörjas.

Läs mer om Ansökan om planbesked

Steg 2: Samråd

Under samrådet finns möjlighet för myndigheter, remissinstanser och sakägare, som exempelvis boende eller andra berörda, att lämna synpunkter på planförslaget. Information om samråd, hur länge det varar och vart synpunkter lämnas, ges på kommunens anslagstavla och hemsida. Är detaljplanen av allmänt intresse annonseras det även i tidningen. Samrådet syftar till att tidigt i detaljplanearbetet få in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Efter samrådet sammanställs alla de synpunkter som har kommit in i en samrådsredogörelse. Om synpunkten bedöms vara relevant justeras planförslaget och om synpunkten avslås motiveras det varför i redogörelsen.

Steg 3: Granskning

Efter samrådet utarbetas ett färdigt planförslag som sedan ställs ut för granskning. Syftet med granskningen är att visa hur samrådssynpunkterna påverkat planförslaget.

Precis som i samrådet kan du ta del av handlingarna här på nybro.se och i kommunhuset på Stora Trädgårdsgatan 5 i Nybro. Du kan naturligtvis även kontakta medborgarkontoret för att få hjälp att ta del av handlingarna.

När granskningstiden gått ut, sammanfattar handläggaren alla inkomna synpunkter från processen i ett granskningsutlåtande och tar ställning till dem. Samhällsbyggnadsnämnden och i vissa fall kommunfullmäktige fattar sedan beslut om planförslaget.

Steg 4: Antagande

Ett beslut om att anta en detaljplan sker antingen i stadsbyggnadsnämnden eller i kommunfullmäktige. De som lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget som inte har tillgodosetts under processens gång, underrättas om vilken instans som ska anta planen och när. Dessa personer har rätt att överklaga en detaljplan. Kommunen måste ha fått en överklagan inom tre veckor från den dag beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Steg 5: Laga kraft

Om en detaljplan inte överklagas inom 3 veckor vinner den laga kraft och börjar gälla. Du hittar Nybro kommuns gällande detaljplaner här.

Kostnaden för en detaljplan varierar och beror på planens komplexitet, nödvändiga utredningar och hur mycket arbetstid som krävs för att upprätta en ny detaljplan. De enklaste detaljplanerna kostar cirka 100 000 kronor. En enkel detaljplan är när det finns få intressen som står emot detaljplanen och när utredningsbehovet är litet.

En enkel detaljplan med ett begränsat utredningsbehov tar cirka 1,5 år från det att vi påbörjar arbetet till dess att den blir antagen. Om ingen överklagar detaljplanen vinner den laga kraft (börjar gälla) tre veckor efter antagandet. Om detaljplanen överklagas kan det dröja ytterligare sex månader eller längre innan detaljplanen börjar gälla. En mer komplicerad detaljplan tar ofta 2–4 år. I vissa fall tar planarbetet ännu längre tid för att andra frågor behöver klargöras innan planen kan bli godkänd.

När vi arbetar med detaljplaner ser vi till att prioritera arbetet utifrån vilka personalresurser vi har. Vi gör också bedömningar utifrån i vilken grad de uppfyller mål och om de tillfredsställer behoven för kommunens utveckling.

Inom tätorter finns det oftast detaljplaner som reglerar vad som får byggas på en fastighet. Ligger din fastighet utanför detaljplanelagt område, finns riktlinjer för hur marken får användas i kommunens översiktsplan.

Det finns olika regler som gäller för vilka åtgärder som kräver bygglov och vilka åtgärder då du inte behöver ansöka om bygglov, så kallade bygglovsbefriade åtgärder. Det beror på om fastigheten ligger inom detaljplan, inom sammanhållen bebyggelse eller utanför dessa områden. Kontakta bygglovsenheten för att veta vad som gäller för ditt byggprojekt.

I detaljplanekartan framgår det vilka områden som omfattas av detaljplan. Många av våra gällande detaljplaner finns tillgängliga via en länk.