Beroende på vilka enhet du använder kan du få denna webbplatsens text uppläst.

Instruktioner: Android | iOS | Windows

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation. select your language after clicking the link below. The service opens in a new browser window.
Google translate

Detta påverkar hur kommunen bäst kan skapa en likvärdig, trygg och hållbar utbildningsmiljö för alla barn, samtidigt som resurserna används effektivt. Målet är att mer pengar ska gå direkt till undervisning och personal – där de gör störst nytta.

Vad tycker vårdnadshavare, medarbetare och elever?

En digital enkät skickades ut till vårdnadshavare i september. På grund av tekniska problem med formuläret förlängdes svarstiden, och många tog chansen att dela sina tankar. Enkäten låg ute åtta dagar och 455 vårdnadshavare svarade. Det har även förts en dialog med våra medarbetare och barn/elever. Detta är en sammanfattning av svar från vårdnadshavare, barn, elever och medarbetare.

Tankar kring minskat barn och elevantal

Resultatet visar att det finns en oro kring minskade elevtal och hur det påverkar framtiden. Många uttrycker förståelse för de ekonomiska utmaningarna och behovet av förändring, men det finns också röster som ifrågasätter om kommunen verkligen har för många skolor och förskolor.

Flera lyfter vikten av långsiktighet och flexibilitet – att kommunen måste kunna möta förändringar över tid. Det finns också en önskan om att göra Nybro kommun mer attraktivt för barnfamiljer. Samtidigt uttrycks oro för barn på landsbygden som kan få längre resvägar vid eventuella avvecklingar.

Många ser en förändrad skolstruktur som en möjlighet att använda resurser mer effektivt. Förslag om att slå ihop enheter lyfts som ett sätt att skapa bättre förutsättningar för integration och nya möten mellan barn/elever. Det är viktigt att alla barn – oavsett var de bor – får tillgång till god undervisning, stödresurser och social gemenskap.

Vad krävs för undervisning av hög kvalitet?

Det finns en gemensam bild av vad som behövs för att undervisningen ska hålla hög kvalitet och ge barn och elever goda förutsättningar att lyckas.

Små grupper, mindre klasser och hög personaltäthet lyfts fram som avgörande – både i förskola och skola. Det är viktigt att lärarna är utbildade, behöriga och engagerade, och att undervisningen har tydliga mål. En god arbetsmiljö för både barn, elever och personal, med tillgång till stödresurser, är också centralt.

Tvåparallelliga skolor nämns som särskilt gynnsamma för kollegialt lärande, samplanering och effektiv resursfördelning. Det ger också bättre tillgång till elevhälsa och behöriga lärare.

Relationer och trygghet är viktiga byggstenar i undervisningen. Att skapa trygga miljöer – både inomhus och utomhus – och att ha en god dialog mellan hem och skola ses som framgångsfaktorer. Undervisningen ska utgå från barnens bästa och deras rätt till stöd, trygghet och utveckling.

Tidiga insatser för att ge barnen grundläggande färdigheter är viktiga för hela skolgången. Barn i förskolan upplever att de får hjälp när de behöver det, men också att de klarar sig själva. Eleverna betonar att deras egen motivation och ansvar spelar stor roll för att lyckas i skolan.

Vad är viktigt för barnens sociala utveckling?

Svaren är här samstämmiga – för att barn och elever ska utvecklas socialt behöver de känna sig sedda, hörda och accepterade. Att ha någon att leka med, samarbeta med och känna gemenskap med är grundläggande för välmående och utveckling.

Vuxna i förskola och skola har en viktig roll som förebilder. Genom att visa respekt, empati och samarbetsförmåga i vardagen bidrar de till att skapa en trygg och inkluderande miljö. Värdegrundsarbetet ska vara en naturlig del av verksamheten – inte något som sker vid sidan av.

Flera lyfter vikten av att barn har tillgång till jämnåriga för att kunna hitta vänner och utvecklas socialt. Äldre barn som förebilder för yngre ses som positivt och något som främjar social utveckling. Samtidigt betonas att alla barn är olika och har olika behov – vissa behöver mer stöd och tydligare sammanhang för att utvecklas socialt.

Utredningen fortsätter

Den första delrapporten i utredningen presenterades för lärandenämnden i september. Arbetet har sedan fortsatt med dialog och insamling av synpunkter från vårdnadshavare, barn, elever, personal och politiker. Dialog kommer också genomföras med ungdomsrådet.

Parallellt med detta så möts arbetsgruppen med tjänstepersoner från olika förvaltningar. Deras uppdrag är att ta fram två olika förslag till politiken om hur framtidens förskole- och skolstruktur kan se ut. I det arbetet undersöks flera saker:

• Hur många barn som finns nu och i framtiden. Kommunen har statistik över hur många barn som föds i olika områden. Det hjälper oss att se vilka förskolor och skolor barnen troligen kommer att gå i.
• Hur bra lokalerna är.
• Hur mycket underhåll som behövs.
• Hur mycket energi lokalerna använder.
• Hur förskolorna och skolorna ligger geografiskt.
• Vad som är bäst för undervisningen.
• Att barn och unga med olika bakgrund kan mötas.

Utredningen fortsätter nu med att analysera statistik över födelsetal i olika delar av kommunen för att bättre förstå var framtidens barn kommer att gå i förskola och skola. Ett viktigt perspektiv är också att förskola och skola kan bidra till att barn med olika bakgrund möts – vilket stärker integrationen och gemenskapen.

Planen är att beslut om framtidens skolstruktur ska tas i lärandenämnden i december 2025 och därefter i kommunfullmäktige senast februari 2026. Arbetet går att följa nybro.se/skolutredning

Kontakta oss

Lärande & kultur

Hjälpte den här informationen dig?

Ja Nej

Dina åsikter hjälper oss att bli bättre.

Respons

Observera att vi inte kan svara på några frågor här! Formuläret är endast till för att ge oss feedback på sidans innehåll. För frågor hänvisar vi till vårt medborgarkontor:
0481-45 000 eller e-post kommun@nybro.se.

*