2016-11-17 FRÅGA OM STRATEGI FÖR ATT RÄDDA LANDSBYGDSSKOLORNA

Frågan ställd till Centerpartiet och Socialdemokraterna.

Vad har kommunen för strategi för att rädda kvar landsbygdsskolorna? Med en politisk majoritet som både säger sig stå bakom landsbygdsutveckling och en väl fungerande integration av nyanlända ter sig dagens skolpolitik helt verklighetsfrånvänd. Varför finns det till exempel inte en enda (!) elev med utländsk härkomst på Flerohopps skola, där elevantalet per lärare är litet , tryggheten är stor och utbildningen högkvalitativ (årskurs 6 gick ut med toppresultat) ? Finns det bättre förutsättningar?

Peter E.

2016-11-21 SVAR FRÅN CHRISTINA DAVIDSON (C)

Tack Peter för dina frågor.

För mig och Centerpartiet så är våra landsbygdsskolor viktiga och vi jobbar för att de ska finnas kvar. Det förutsätter att det finns tillräckligt barnunderlag och behöriga lärare. Vi befinner oss nu i en tid där lärarbristen tagit ett fast grepp om skolsverige och Nybro är inget undantag. Vi har det senaste halvåret drabbats av flera uppsägningar från lärare som verkat i våra skolor på landsbygden. De har blivit erbjudna jobb på hemmaplan, vilket gör att de slipper pendla flera mil varje dag. Här kan jag känna en stor oro inför framtiden. Sverige står inför en stor lärarbrist och rekryterings- och utbildningsbehovet av lärare är enorm. Här behöver vi hjälp och krafttag från regeringen.

I samband med beslutet om att flytta eleverna i Bäckebo till Alsterbro betonade lärande- och kulturnämnden vikten av att ta fram förslag för hur man kan skapa en miljö som får lärare att trivas på alla skolor och motverka de negativa effekter och den utsatthet som kan uppstå på en liten skola. Det gäller t.ex. att utveckla det kollegiala utbytet med lärare på andra skolor, tillgången till andra resurspersoner, elevhälsa för att avlasta lärarna. Samtal pågår såväl centralt i kommunen som ute i verksamheten med detta perspektiv som utgångspunkt. Några lärare, som arbetar på landsbygdsskolor, har också intervjuats angående sina arbetsförhållanden.

Parallellt startades ett projekt kallat ”Attraktiv kommun” där workshops har hållits med olika grupper: politiker, koncernledningsgruppen, chefer, medarbetare samt fackliga organisationer. En enkät har också gått ut till all personal i kommunen. Huvudfrågorna har varit hur vi ska kunna göra hela kommunen än mer attraktiv att bo och arbeta i samt att få t.ex. lärarna att vilja vara kvar på sina skolor och det gäller inte minst för landsbygdsskolorna. Samtliga förvaltningar har deltagit i detta arbete.

Inga elever med utländsk härkomst vid Flerohopps skola

I Nybro kommun så har vi som utgångspunkt närhetsprincipen när ett barn placeras vid en skolenhet. Därutöver så har vårdnadshavaren rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. Kommunen ska i första hand utgå från vårdnadshavarens önskemål.

Utifrån närhetsprincip och vårdnadshavarens önskemål, så ser du nedan var våra nyanlända elever finns per 2016-10-31.

På Åkrahällskolans språkintroduktion finns nu 106 nyanlända elever.

I år F-9 är det 278 elever som startat efter 2014-09-01. Dessa finns nu på:

Alsterbro skola 16                                    Fagerslättsskolan 45

Madesjöskolan 44                                    Hanemålaskolan 16

Ljunghaga skola 43                                  Montessori skola 13

Orrefors skola 38                                      Paradisskolan 43

Gr Särskolan 2                                          Västerängsskolan 6

Örsjö skola 12

 

Datum för publicering | ändrad: 2017-07-04 | skapad: 2016-11-17
Webbredaktör: Marianne Nilsson | marianne.nilsson@nybro.se
Id: inlägg: 4704 - kategori: 247

Inkomna frågor & svar