Vedeldning

Dessa rader skall försöka belysa vilka förutsättningar, utrustningar mm som bör användas för att veden ska bli en så problemfri energitillgång som möjligt

Hur måste vi elda?

För att få en förbränning med minimalt miljöskadliga och ohälsosamma rökgaser krävs

att eldningen sker i en eldstad som inte kyler själva lågan. En förbränningstemperatur av 850 – 1 000°C måste kunna uppnås. Vid denna temperatur förbränns det fasta kolet samt tjärämnen. Om förbränning sker vid lägre temperatur, (i till exempel en vattenmantlad stålpanna), förlorar man dessutom 10 – 30 % av vedens bränsleinnehåll i form av oförbränt som försvinner ut genom skorstenen och dessutom skapar problem i omgivningen,

att bränslet i sig inte innehåller annat än enbart rent trämaterial det vill säga utan färger, plastmaterial, limmer med mera,

att bränslet är torrt. Enligt en gammal regel skall den ved man använder nästa vinter vara kluven och uppstaplad senast under påskhelgen. Den bör förvaras under tak, men med möjlighet för sommarens vindar att genomlufta staplarna,

att använda trä i lättantändlig form, när man tänder en vedpanna, kakelugn eller braskamin. Det gäller att så fort som möjligt få upp den cirka 1000-gradiga förbränningstemperaturen,

att den sker vid full syretillförsel. Förbränningen ska inte behöva ”strypas” på grund av att till exempel en värmepanna har för liten vattenvolym att ackumulera energin i.

Förutsättningar

Innan du bestämmer dig för att helt eller delvis ersätta nuvarande el- eller oljeuppvärmningssystem med ett dito för vedeldning bör du betänka följande:

  • vilka utrymmen kräver installationerna och vad kostar de?
  • kan du använda din gamla skorsten? Har den tillräcklig rökkanalarea och tål den det nya användningssättet? Rådfråga din sotare
  • hur mynnar din skorsten? För grannsämjans skull bör du tänka dig in i hur röken kommer att sprida sej i området. Vilka vindar är förhärskande?
    (det går ej att helt undvika röklukt från en vedpanna, till exempel under uppeldningsskedet)
  • var förvarar du veden? Under tak så att den torkar till exempel under en sommar? Tänk på att den måste läggas upp fritt från marken. Lastpallar av engångs-typ är ett bra alternativ
  • hur blir du av med askan?
  • har du fläkt som ventilerar ditt hus, sk frånluftssystem? Den luft som fläkten suger ut ur huset skall också in. Enklaste vägen in i ett modernt, vältätat hus är bakvägen genom en skorsten. Detta omöjliggör eldning i t ex kakelugn eller braskamin. (Åtgärdas enklast med att öka antalet friskluftsventiler i fönstren).

Vad bör du tänka på vid olika vedeldningsalternativ?


Vedpannor
Dessa uppställs i ett särskilt rum, som är brandavskilt från övriga byggnaden.

För att få en hög förbränningsverkningsgrad och en miljövänlig förbränning krävs att

  1. förbränningsluften tillförs pannan via fläkt
  2. eldstaden är keramiskt inklädd
  3. pannan eldas mot ackumulatortank(ar)
  4. veden är torr och förbränns under full syretillförsel
  5. panna och ackumulatortank(ar) tillsammans möjliggör förbränning vid
    800 -1 000° C samt att rökgastemperaturen ej överstiger 200 – 250° C- (tyvärr förekommer alltför många anläggningar där till och med två av tre vedträn försvinner upp genom skorstenen. Rökgastemperatur 400 – 700° C inte ovanligt.

Kakelugnar

Bygger på principen att lagra energi i ett tungt stenmaterial. Vikten varierar mellan 1000 och upp till 2500 kg. Viktigt att veta att uppställningsplatsen klarar belastningen.

En kakelugn skall eldas intensivt under full syretillförsel. Stora energimängder lagras och avges sedan under en lång tid. Nästa brasa eldas sedan efter 6 – 10 timmar.
Ett mycket bra komplement till ett värmesystem av el- eller oljetyp.

Braskaminer

Dessa är på grund av sin lägre vikt lättare att placera än en kakelugn. Finns i många utföranden. Du bör kanske inte välja de enklaste och billigaste varianten. Välj gärna en med keramikinklädd eldstad, täljstensmagasin utvändigt för ackumulering samt med förvärmning av förbränningsluften.
Ett bra komplement till ett värmesystem av el- eller oljetyp.

Aska

Askan från ved, som förbränts i en effektiv eldstad skall vara ett gråvitt pulver. Förutsatt att man använder ren ved eller rent träavfall, det vill säga utan färg eller andra föroreningar, är vedaska ett mycket bra jordförbättringsmedel för bland annat bärbuskar. Den innehåller kalium och fosfor och har ett pH-värde kring tio. Varning Askan kan innehålla glödrester i flera dagar och utgör då en stor brandrisk. Den bör därför förvaras i brandsäkert kärl. Askan utvecklar dessutom koloxid och får därför absolut inte förvaras inomhus.

Ackumulatortankar

Det finns tre verkligt starka skäl att koppla till en eller flera ackumulatortankar till sin vedpanna.

  1. Bekvämlighet.
    Du behöver endast elda en till två gånger per dygn.
  2. Effektivitet.
    Du kan elda med full syretillförsel och därmed få en fullständig förbränning av veden. Reducerar vedåtgången till ett minimum.
  3. Miljövänlighet.
    Eftersom du får en fullständig förbränning, minimeras de miljöfarliga utsläppen av till exempel tjära. Se tabell nedan

Panntyp                         Med ack.-tank                   Utan ack.-tank
Äldre så kallad vedpanna    300 mg/MJ                       3500 mg/MJ
Modern keramikpanna         5 mg/MJ                          100 mg/MJ
Till ackumulatortanken eller till TANK nr 1 av flera, skall husets värmesystem anslutas. Varmvattenberedaren ska också finnas där.

 

Eventuellt elpatroner ska placeras i tankens övre halva på grund av att vattnet i tanken temperaturskiktar sig. Du behöver då endast värma tankens övre delen.

Eventuellt värmebatteri för värmepump placeras i tankens botten för att utnyttja ackumuleringsmöjligheten.

En normal solfångareanläggning klarar inte att värma upp en 1 000 literstank till 55°C varför detta batteri därför måste monteras så att soluppvärmda volymen (över batteriet) blir mindre än 500 l.

Tanken eller tankarna isoleras med minst 250 mm mineralull som monteras med överlapp det vill ssäga inga skarvar över varandra. Det är absolut inte fel att isolera mera.

Tankens eller tankarnas volym dimensioneras i första hand efter pannans bränslevolym, det vill säga hur mycket vatten kan värmas till 90°C på ett inlägg. Volymer mellan 1 500 och 2000 liter är normalt. Din rörentreprenör hjälper dig med dimensioneringen.

Rördragningen mellan vedpannan och tanken/tankarna är viktig. Den blir ju enklast om endast en tank används. Då dörrar i regel begränsar volymen till 500 l rekommenderas 2 eller 3 tankar av denna storlek.

Den viktigaste komponenten är ”Laddomaten”. Den styr enligt följande: när pannan värms upp cirkulerar pumpen vatten endast inom pannan. Först när panntemperaturen stigit till över cirka 70°C öppnar Laddomaten successivt mot tanken för att till slut styra all cirkulation genom denna. Laddomaten förhindrar även att cirkulationen genom ackumulatortanken blir för stor så att temperaturskiktningen förstörs. Detta är viktigt, då temperaturen i tankens topp blir för låg under den största delen av uppladdningstiden och att bland annat varmvattentemperaturen blir för låg.

TANK nr 1 kan även förses med så kallad kulvertslinga. Om pannanläggningen finns i en annan, lägre byggnad än själva huvudbyggnaden kan själva pannan och eventellt värmesystem för den lägre byggnaden förses med så kallat öppet expansionskärl. Huvudbyggnaden kopplas sedan till ”kulvertslingan” och kan därmed förses med ett så kallat slutet expansionskärl, vilket utgör en icke föraktlig förenkling både beträffande installation och framför allt framtida underhåll. Kulvertslingan placeras givetvis i tankens topp.

Billig nattaxa, el

Kolla med din elleverantör om detta alternativ finns och vad det kan betyda ekonomiskt.

Genom att placera en elpatron, effekt 6 – 9 kW, i botten på tanken kan man utnyttja den så kallade tidstariffen. Mellan kl 22.00 och 06.00 laddas då tanken med billigare el. Kontrollera med din elleverantör om tariffen finns. Det finns alltid någon kWh att spara, för trots allt är den energi som inte används gratis.

Relaterat: Kontaktuppgifter för: Vedeldning

Datum för publicering | ändrad: 2016-12-19 | skapad: 2014-11-27
Webbredaktör: Karolina Persson | karolina.persson@nybro.se
Id: inlägg: 2080 - kategori: 127

Energi & Uppvärmning

  Energi

Tillgången på energi har stor betydelse i vårt moderna samhälle. Miljöpåverkan beror på tre faktorer: hur mycket energi vi använder, [...]

  Energi- och klimatrådgivning

Kostnadsfri och opartisk energi- och klimatrådgivning finns tillgänglig för privatpersoner, föreningar och mindre företag. Syftet med rådgivningen är att minska [...]

  Energispartips

Täta dina fönster och ytterdörrar med lämplig tätningslist. Tänk bara på att luft måste tillföras rummet. Du kan kanske lämna [...]

  Sotningsinformation

Sotning är viktig del när det kommer till att undvika bränder i bostäder. En stor del av alla bränder i [...]

  Vedeldning

Dessa rader skall försöka belysa vilka förutsättningar, utrustningar mm som bör användas för att veden ska bli en så problemfri [...]